Tar vi framtidsbilder på allvar?

Det är andra dagen på konferensen Framtidens lärande på Factory Nacka Strand.

Jag har precis lyssnat på Thomas Fürth från Kairo Future. Det är andra gången på kort tid jag hör honom och det är grymt bra. Han var också med på Älvsborgs IT-mässa (mycket bra sådan) för några veckor sedan. Det som slår mig är allvaret i vad han faktiskt säger paketerat i humor och kuriosa. Thomas Fürth är underfundig, rolig och duktig på scenen och vi skrattar åt hans beskrivningar av utvecklingen kring generationerna:

• Generation Y; 80 och 90-talister, starka individualister som verkar i grupp. Moklofs: "mobile kids with lots of friends"

• Generation X; 60-70-talister, mitt i livet då allt ska ske, karriär, barn, fritid. Yupplof; "young urban prof parents with lack of time"

• Babyboomers; de gamla..

Det är i barndomen och kring ungdomsåren som vi formar våra värderingar och dagens unga är morgondagens vuxna menar Fürth.

Han påvisar också vilka förmågor och drivkrafter som den nya tiden kräver, där kompetenskraven blir allt mer abstrakta, där nya yrken kräver snabb inlärning, förmåga att hantera symboler, arbeta med kreativitet och förmåga att uttrycka sig. Vi behöver kompetenser kring samarbet och nätverkande, vi behöver ha inlevelseförmåga, förståelse för kulturer och personkännedom.

Vi utbildar idag till yrken vi inte känner till..

Frågorna som vi bör ta på allvar är därför;
Hur ska skolan se ut framöver, med vilket innehåll och med vilka mätinstrument? I grunden handlar det om skolans berättigande över huvud taget då ju det stora lärandet sker på andra arenor.
Som Thomas Fürth undrar;
Behövs skolan?
........................

Svar; klart att skolan behövs men vi måste våga prata om frågorna och faktiskt bli duktiga på att marknadsföra produkten skola med ett relevant innehåll.